När Nintendo lanserade Wii U hade de väldigt höga förväntningar. Vi ska minnas varför. Nintendo hade just slagit världen med häpnad med att sälja 100 miljoner Wii och 150 miljoner Nintendo DS. Det var ett oerhört kaxigt företag som presenterade Wii U på E3 2011 och lanserade den 18 månader senare.
I samtal med investerare berättar Nintendos nye vd Tatsumi Kimishima att "någon" på ett internt möte som rörde försäljning prognosticerade att Nintendo skulle sälja 100 miljoner Wii U-konsoler.
In an internal sales representative meeting, someone projected that we would sell close to 100 million Wii U systems worldwide. The thinking was that because Wii sold well, Wii U would follow suit. I said that, since the Wii had already sold so well, we need to clearly explain the attraction of the Wii U if we are to get beyond that and sell the new system, and that this would be no easy task.Kimishima ifrågasatte alltså att Wii U utan problem skulle kunna sälja lika bra som Wii. Men det är tydligt att denna åsikt inte fick fäste i företagets prognoser. Nintendo första säljsprognos var nämligen att sälja 5,5 miljoner konsoler till och med den 31 mars 2013. Under lanseringen i november och över julhandeln 2012 lyckades de sälja runt 3 miljoner konsoler, men direkt i januari tvärdog försäljningen och plötsligt befann sig Nintendo i en situation där det heller knappt fanns några nya spel till formatet under hela våren.
Det andra kvartalet 2013 blev katastrofalt, men det skulle dröja till 2014 innan Nintendo började få realistiska förväntningar på Wii U. Någonstans i den vändan, när inte ens det hyllade Mario Kart 8 gjorde särskilt mycket för plattformens attraktionskraft, gav de nog upp hoppet om en lyckad utgång och började planera för nästa konsol.
Det är förstås anmärkningsvärt om Nintendo antog att Wii U skulle sälja bra bara för att Wii gjorde det. Men helt uppenbart var det så, och det hade sannolikt flera orsaker. Dels överskattade de styrkan i varumärket Wii. Dels missbedömde de marknadens intresse i en ny gimmickartad handkontroll. Gamepaden skulle bli en ny Wii remote, men det kom den aldrig i närheten av. Och dels gjorde de det felaktiga antagandet att Nintendoland skulle bära konsolen på samma sätt som Wii Sports bar fram Wii.
Reggie Fils-Aime har varit tydlig med de två sista punkterna, både i presentationen på E3 och i enskilda intervjuer. Ett ganska svagt spelutbud under den första tiden skulle inte skada Wii U eftersom konsumenterna borde ha fullt upp med Nintendoland, löd tanken. När Gamepaden föll platt och drog Nintendoland med sig stod Nintendo tomhänta. Utan några kort att spela. Sannolikt hade de tillverkat så många Wii U-konsoler att lagren var fulla, vilket skulle göra det väldigt kostsamt att sänka priset och/eller göra sig av med Gamepaden.
Nintendo valde därför att rida ut denna generation med existerande konsol, erbjuda några bundlingar och hålla priset uppe. Till dags dato har de sålt runt 13 miljoner Wii U, vilket gör den till den överlägset sämst säljande spelkonsolen från Nintendo.
Förhoppningsvis, för Nintendos skull, har de lärt sig en hel del inför lanseringen av NX.
