Den 15 november 2001 lanserades Xbox i Nordamerika. Halo: Combat Evolved var ett av lanseringsspelen och som sådant ett av de viktigaste i den moderna konsolhistorien. Utan Halo hade nämligen Xbox blivit ett fiasko och vi hade sannolikt aldrig fått Xbox 360.
Jag minns väldigt väl första gången jag spelade Halo. Det var på svenska Xbox lanseringsdag den 14 mars 2002. En stilla dag för Microsofts nya konsol i Sverige (kanske bidrog prislappen 4995 kr en aning till det).
Jag minns hur jag imponerades av grafiken, av miljöerna, av kontrollen, av musiken. Jag kommer ihåg hur jag sprang omkring på ringvärlden och detaljstuderade gräset och barken på träden, som jag tyckte var såå realistisk!
Givetvis minns jag också höjdpunkter som The Silent Cartographer, en av de allra bästa Halo-banorna. Och det hektiska slutet som även det bröt mot mycket som vi kommit att förvänta oss av ett FPS. Halo var modernt, Halo var framtiden. Mycket riktigt bar Bungies mästerverk Microsofts Xbox ända fram till dess tidiga pensionering.
Toppen nåddes 2007 med Halo 3. Det var den största lanseringen i nöjesbranschens historia. Där och då, när intresset var som allra störst, borde vi förstås även ha fått den där biofilmen som aldrig ser ut att bli verklighet.
Efter Halo: Reach gick Bungie och Microsoft skilda vägar och inget blev riktigt som det varit. Inte heller för mig. Både Halo 4 och Halo 5 var bra spel. Jag gjorde som jag brukar och köpte dem på lanseringsdagen och gillade dem båda. Men inget av dem engagerade mig särskilt mycket. Efter avklarad kampanj återvände jag aldrig till dem igen förutom för några minuters ströspelande då och då.
Detta säger något, för om det var något som präglade de tidigare Halo-spelen var det att jag aldrig kunde få nog. Vissa banor kunde jag nöta hur länge som helst. Denna förändring har dock inte bara med Halo självt att göra utan med hur branschen har förändrats.
Utbudet av bra FPS är ett helt annat i dag än 2001, och Halo har därmed tappat sin särställning. Det är i dag ett spel i mängden, vilket den svaga försäljningen för Halo 5 till Xbox One visar med brutal tydlighet.
När jag hade klarat singelspelarkampanjen i Halo 5 skrev jag om en kärlek som rostat. Halo brukade vara den spelserie jag köpte slaviskt, som fick mig att välja Xbox framför PlayStation. Så är det inte längre. Jag kommer säkert köpa Halo 6 när det släpps. Men då blir det förmodligen ur reabacken.
