Battlefield 1 är bra, men...

Jag sitter just nu och spelar en av fjolårets julklappar, höstens actionbrakare Battlefield 1. Dice har gjort mycket bra här. De har tagit en militär konflikt som aldrig skildrats i ett FPS tidigare, kastat in tidstypiska vapen och platser, kryddat med lera och grus, adderat en handfull mänskliga öden och gjort en modern first person shooter av det.

Detta är en bedrift i sig. Battlefield 1 är imponerande på fler sätt än bara det rent grafiska. För första gången på vad som känns evigheter, ja kanske någonsin, bjuds det på en bra och välberättad kampanj.

Men någonstans längs stränderna i Gallipoli känner jag att mitt engagemang sviktar. Det är inte spelets fel, för Dice gör egentligen inget direkt fel här förutom att de inte riktigt vågar släppa taget och bjuda oss på en illusion av första världskrigets helvete rakt av (det är förståeligt, Battlefield 1 måste tilltala den breda massan för att bli framgångsrikt).

Nog för att jag gillar linjära spel, men här blir det linjärt på ett nästan tragikomiskt sätt. Detta eftersom området ser ut att erbjuda möjligheter men egentligen inte gör det. När jag försöker ta en omväg runt de ilsket skjutande fienderna får jag en brysk tillsägelse att omedelbart återvända till slagfältet.

Petitesser i det stora hela. För egentligen är det nog främst mig det handlar om ändå. Är det kanske så att jag börjar växa ifrån alla dessa shooters? Att de likt en gammal sliten discolåt börjar kännas lite tradig och utnött vid det här laget?

Battlefield 1 försöker så mycket och gör så mycket bra. Och ändå kan jag inte riktigt känna det där suget att återvända. Kanske har det inte främst med en växande avsmak för shooters att göra ändå, jag spelar trots allt om BioShock Infinite till Xbox One just nu och har nästan lika roligt denna gång som 2013.

Möjligen är det som jag spekulerar om i min Loadingblogg; när det bara är några minuters avkoppling jag söker är det lättare att återvända till spel jag känner igen och nästan kan utantill än att ge mig in i ett helt nytt som kräver mer engagemang och uppmärksamhet.

Battlefield 1 ser fantastiskt ut

Efter alla futuristiska krigsskådeplatser förflyttar vi oss till skyttegravarna i 1910-talets Europa. Battlefield 1 ser ut att bli en fantastisk reboot på serien, kanske ett slags återuppvaknande för hela genren.

Första världskriget är inte direkt överutnyttjat som miljö till ett FPS. Jag gissar att om Battlefield 1 blir en framgång, vilket vi redan antar, kommer fler studior följa efter. Räkna således med att se mer av slaget vid Somme och andra beryktade bataljer under de kommande åren.

I trailern nedan får vi se mer av hur fordonen används i spelet. Det ser kort sagt förbaskat underhållande ut. Jag hoppas bara att spelet får ett bra kampanjläge också.

Bantat Call of Duty till de gamla konsolerna

Xbox 360 fyller tio år i november, PlayStation 3 är bara ett år yngre. Det kan tyckas lite förvånande att det fortfarande släpps en hel del multiformatsspel till dessa gamla konsoler när Xbox One och PlayStation 4 snart har funnits ute i två år och står för lejonparten av försäljningen av nya releaser.

Ändå är Call of Duty: Black Ops III på väg till Sonys och Microsofts gamla plattformar. Men det är inga jämbördiga versioner som släpps.

Treyarch och Activision har bekräftat att kampanjläget inte kommer finnas tillgängligt till de äldre konsolerna. Alltså är det bara multiplayer- och zombie-läget som ingår om du köper spelet till PS3 och Xbox 360.

Nu är det visserligen så att många spelar Call of Duty främst för multiplayer, och då är det väl helt OK att betala fullt pris. Men för alla som tar för givet att kampanjen ska ingå och ännu inte har uppgraderat till Xbox One eller PS4, är det alltså viktigt att veta vad det är man köper.

Detta kan även ses som ett tecken på att även de stora multiformatsutvecklarna har börjat nedprioritera de äldre konsolerna. Frågan är således om nästa års Call of Duty kommer släppas till PS3 och Xbox 360. Tillåt mig tvivla.

Väntan på Duke Nukem inte längre så forever

Väntan har varit i det närmaste evig. Faktiskt 13 år lång, vilket i TV-spelvärlden är en oändlighet. 1997 utannonserades Duke Nukem Forever. Sedan dess har spelet utannonserats på nytt, i princip glömts bort och hunnit läggas ned. Och nu är det plötsligt färdigt.

Duke Nukem Forever var spelbart på Penny Arcade Expo och en snabb titt visar att spelet lär bjuda på det vi vant oss att Duke ska: action och humor. Säkerligen lite skön sexism också.
Gearbox äger rättigheterna till detta evighetsprojekt och siktar på en release under 2011 till PC, Xbox 360 och PlayStation 3.

Undrens tid är uppenbarligen inte förbi. Mycket har dock hänt sedan 1997. Vi har en helt annan värld, konkurrensen i genren är stenhård. Duke Nukem Forever lär få svårt att attrahera särskilt många nya spelare om det inte erbjuder något revolutionerande. Men att spelet över huvud taget släpps är säkert tillräckligt för alla som väntat.

Nu är det bara ett betydligt viktigare spel kvar då, nämligen Shenmue III...

Ja, tack.

Moderna krig

Medal of Honor var stort under PlayStation- och PlayStation 2-eran. I dag har det sedan länge blivit omsprunget, i både kvalitet och försäljning (som inte alltid sammanfaller), av Call of Duty - i synnerhet Call of Duty: Modern Warfare. Electronic Arts lämnar därför andra världskriget bakom sig och förflyttar sig till den moderna tidens krig.

Nästa del i Medal of Honor-serien ska utspelas i Afghanistan år 2001. Svenska Dice har hand om multiplayerläget. Spelet ska bli den "mest autentiska moderna krigsupplevelsen", lovar EA. Vågar vi hoppas på självaste Usama bin Ladin som ruskig slutboss? Kanske inte.

Medal of Honor släpps till PC, Xbox 360 och PlayStation 3 i december nästa år.