I spelindustrin ser vi något liknande hända. Nintendo har varit flitiga med att släppa äldre spel till nya format, men det är ändå inte riktigt samma sak eftersom de har släppt spelen till sina bärbara plattformar. Och hittills är vi nog klart mer positiva till remakes av gamla klassiska spel än av filmer.
Capcoms Resident Evil från 1996 fick en remake till Gamecube 2002. Det första spelet hade släppts till PlayStation och såg sex år och en generation senare rent bedrövligt ut. Remaken kändes därför väldigt välkommen. Film åldras förstås inte alls på samma sätt - Heat från 1995 är fortfarande lika vacker, stark, mörk och dramatisk i dag som den var då. Om någon skulle släppa en remake av Michael Manns mästerverk i dag - säg med John Cusack i en av huvudrollerna - skulle jag skicka en brevbomb till regissören.
I november släpps remaken av Halo: Combat Evolved till Xbox 360. Det har då gått tio år sedan Halo släpptes till Xbox, något Microsoft väljer att fira på det mest förutsägbara sättet man kan tänka sig. Problemet här är att det första spelet fortfarande ser bra ut, är välbalanserat och roligt att spela. Det är inte utdaterat, även om en hel del har finslipats och förbättrats under de år som gått. Anniversary-versionen verkar endast vara en grafisk uppdatering, vilket gör att spelupplevelsen knappast kommer att förhöjas märkbart.
Därefter står Konami, som ska släppa en Silent Hill-samling i HD, på tur. Många har blivit besvikna på att endast två av alla spelen i skräckserien ingår - Silent Hill 2 och Silent Hill 3. Om det är något spel som är i behov av en remake skulle det i så fall vara det första Silent Hill, som släpptes till PlayStation 1999. Hur Konami har resonerat kan vi bara spekulera i. Kanske handlar det bara om lättja.
Trenden lär fortsätta. Det betyder att vi i framtiden inte bara har att se fram emot en massa uppföljare utan också remakes av gamla spel. En aning andefattigt är det allt.
"Tittut!" Resident Evil från 1996 är i dag inte riktigt lika snyggt som det en gång var.