Problemet med att inte uppleva spelen direkt eller kort efter dess release är att de åldras. Spel åldras med varierande grad av värdighet.
Vissa spelklassiker blir aldrig för gamla. Jag kan ha lika stort nöje tillsammans med Sonic the Hedhehog i dag som för 20 år sedan. Det är lika lättillgängligt och bjuder på samma spelglädje i dag, trots att det rent tekniskt är stenålder. Ett annat mer modernt exempel är Dreamfall till Xbox, som har en rad brister men en så stark historia att det fängslade mig fem år efter release.
Andra spel, däremot, är knappt spelbara i dag. Många tillhör PlayStation-, Saturn- och Nintendo 64-eran då 3D-grafiken slog igenom. Många av de spelen ser helt enkelt förfärliga ut i våra HD-vana ögon. Resident Evil från 1996 är nätt och jämnt spelbart (lyckligtvis finns en remake till Gamecube, men trots den grafiska uppdateringen är de låsta kameravinklarna rena helvetet).
Fullt så illa är det inte ställt med de bättre spelen till Gamecube, Xbox eller PlayStation 2. Ändå blir det tydligt hur snabbt spelen som för bara knappt tio år sedan såg helt fantastiska ut förlorat i attraktionskraft. När jag spelar om Halo förstår jag varför jag älskade det 2002. Men i min Dreamcastsamling finns ganska få spel som jag med handen på hjärtat kan säga har åldrats värdigt.
Spel ska således allra helst upplevas här och nu, i sin egen tidsålder. Inte fem eller tio år senare. Spelmediet är oförsonligt jämfört med alla underhållningsformer, där filmer har en avsevärt längre livslängd och riktigt bra böcker och pjäser i princip är oanfrätta av tidens tand.
Problemet är att det inte finns tid och många skulle heller inte ha råd att köpa alla intressanta spel för nypris. Vi tvingas uppleva vissa av dem i efterhand.
Jag kommer därför fortsätta att leta upp och köpa spel till mina äldre konsoler. Många är trots allt spel jag tidigare ägt men ångrar att jag sålde. Ibland är nostalgi ett så gott skäl som något att köpa en repris av en tio år gammal upplevelse. Och så finns det ju de där spelen som bara måste finnas i samlingen.
F-Zero GX, en gång i tiden rasande vackert och beviset för att Gamecube
kunde konkurrera med Xbox, ser inte alls så märkvärdigt ut i dag.
