Den 14 september släpps äntligen Halo: Reach, Bungies sista spel i Halo-serien. Jag hyser inga tvivel om att det kommer att bli en stor spelupplevelse, ett fantastiskt spel. Ändå känner jag inte riktigt samma hype som inför releasen av Halo 3 för snart tre år sedan.
Halo 3 var det första Halo-spelet till en ny konsol. Det skulle ta ringvärlden till nästa nivå, vilket det också gjorde på många sätt. Halo 3 var och är fortfarande ett fantastiskt spel. Halo: Reach ser ännu lite vassare ut på de bilder och i de trailers som har visats, troligen pressar spelet Xbox 360 till bristningsgränsen. Förhoppningsvis har Bungie lärt sig vad fansen vill ha och hoppar över de långsamma och repetitiva delarna denna gång. Men en sak saknas. Master Chief är inte med. Det är inget litet avbräck. Master Chief har personifierat Halo-serien från det första spelet till Xbox 2001 fram till i dag. Trots att vi sett flera spel utan honom längs vägen (Halo Wars och Halo 3: ODST) är det med honom vi förknippar Halo.
Halo: Reach kommer säkert att bli ett jättebra spel och sälja i många miljoner exemplar. Men åtminstone jag kommer att sakna Master Chief. Vi har trots allt inte sett röken av honom sedan hösten 2007.
