Att släppa 3D-remakes av filmer är på modet. Star Wars och Lejonkungen är två aktuella exempel. Och det kommer mer. I dag, drygt 15 år sedan James Camerons Titanic hade biopremiär i Sverige, går filmen upp på duken igen. Denna gång i 3D och knappt två veckor innan 100-årsdagen av fartygskatastrofen.När Lejonkungen, som jag också såg på bio när det begav sig, gick upp pånytt i 3D-skrud svek publiken. Bara 40 000 svenskar orkade till biografen, vilket betraktas som godkänt men inte mer.
Att nya Hollywoodfilmer släpps i 3D har jag inget emot, men att locka publiken en andra gång med 3D-versioner av gamla filmer är bara girigt. Att publiken inte strömmar till är talande.
Enda skälet att gå och se Titanic i 3D är förmodligen att få lite nostalgiska känslor i tre timmar. Ty filmen är inte gjord för 3D och upplevelsen lär bli därefter. Många såg den säkert med dåvarande flick- eller pojkvän. Jag såg den tre gånger, köpte den på VHS och sedan DVD (filmen har märkligt nog ännu inte släppts på Blu-ray). Desto mindre skäl att betala runt en hundring för att se den på bio en fjärde gång, alltså.
