söndag 13 maj 2012
Sonys kris
Sony genomgår just nu sin kanske djupaste kris i företagets moderna historia. Förlusterna är enorma. Resultatet för räkenskapsåret som slutade i mars blev svindlade 39 miljarder kronor i förlust. I dessa förluster bidrar även PlayStation-divisionen med sin beskärda del.
Sonys värde sjunker. Börsvärdet har inte varit så lågt sedan 1980. Och konkurrensen hårdnar. Samsung har klivit fram som en tuff konkurrent på flera områden - den sydkoreanska hemelektronikgiganten visar framgångar med såväl platt-TV-apparater som mobiltelefoner. Samsung Galaxy SII har varit en stor succé och Samsung har just lanserat sin nya 8005-serie av smarta TV-apparater. På mobiltelefoniområdet har Sony skiljt sig från Ericsson och startar nu om på egen hand i ett dåligt utgångsläge. Och som om inte detta vore illa nog har Sony problem även på ett område där de tidigare håvat in pengar: som TV-spelskonsolstillverkare.
Ännu finns inga indikationer om att förlusterna skulle gå ut över utvecklingen av PlayStation 4. Men inget företag har ett oändligt tålamod. Efter succéer med PlayStation och PlayStation 2 har denna generation varit betydligt tyngre för Sony. PlayStation 3 har varit en förlustaffär utan like och nya PS Vita har bara sålt i 1,8 miljoner exemplar än så länge. De tunga titlarna saknas. Och även om vissa kanske redan har glömt det misslyckades Sony även med PSP Go.
Om Sony inte vänder den nedåtgående trenden kommer det att få konsekvenser. Branschanalytiker avråder i dag sparare från att köpa Sonyaktier med motiveringen att inget tyder på att det kommer att vända uppåt snart. Nästa spelkonsol, som sannolikt släpps 2013, blir en indikation på om företaget klarar att vända skutan.
Betänk vad som har hänt på bara tio år. Åren efter 2002 dominerade Sony fullständigt med sin PlayStation 2. Xbox och Gamecube kämpade tappert om andraplatsen långt bakom. Det spekulerades i huruvida Gamecube skulle bli Nintendos sista stationära konsol (och då gjorde ändå Nintendo vinst). I dag är det Sony som har problem. Problemen är som sagt mycket större än misslyckandet med PlayStation 3 och just därför blir det extra viktigt att Sony hittar helt rätt med PlayStation 4. De har helt enkelt inte råd med ett nytt misslyckande eftersom företaget som helhet går så dåligt. Fyra saker behövs:
Rätt prisnivå. PlayStation 3 kostade runt 6 000 kronor när den lanserades. Ken Kutaragis snack om att den skulle vara så efterlängtad att folk ville jobba extra för att ha råd med den är talande för hur tidigare framgångar steg Sony åt huvudet. Det höga prisläget skadade försäljningen under flera år. Prissänkta PS3 Slim var en bantad variant av originalkonsolen men det var tack vare den som försäljningen började ta fart. Nästa konsol måste ha ett mer resonabelt pris - 4 000 kronor för den fetaste versionen är sannolikt maxpris. Det betyder att Sony måste kompromissa med vad de vill stoppa in i den.
Exklusiva spel. Spelserier som sålde PlayStation och PlayStation 2 till världen - Tekken, Gran Turismo, Final Fantasy - har inte alls sålt PlayStation 3. Nya spelserier har tillkommit, som fantastiska Uncharted, men överlag har de exklusiva storspelen varit få. Sony har inte sitt eget Halo längre. Ett annat problem den gångna generationen har varit att multiformatsspelen ofta sett klart sämre ut till Sonys konsol än Microsofts. Sådan retar förstås folk. Inte sällan har Microsoft dessutom köpt på sig exklusivt material eller tidsexklusiviteter som gjort att Xbox-spelarna fått mer.
Något unikt. Wii erövrade världen med en rörelsekänslig kontroll. Microsoft återvann förlorad terräng med Kinect. Sonys halvhjärtade svar blev Move. Det är lite svårt att förstå hur de resonerade när de valde att lansera tillbehöret, som på flera sätt är bättre än Nintendos Wiimote, utan att göra särskilt mycket reklam för det eller satsa på heta spel som kunde vinna över Wii-spelarna. Vad Sony har i kikaren inför nästa generation är höljt i dunkel, men en sak är säker: något nytänkande måste de erbjuda.
En identitet. PlayStation hade attityd och Sony inpräntade effektivt sin slogan "Don't underestimate the power of PlayStation" i oss alla. Det är mer oklart vad PlayStation 3 ska vara, om inte en dyrare version av Xbox 360. Men vem riktar den sig till? Tycka vad man vill om Wii, men dess målgrupp (casualspelare) var väldigt tydlig från dag 1. Microsoft har hela tiden haft fokus på hardcorespelarna men breddade sig med Kinect. Deras rykte som onlinespelarnas bästa vän är också tydligt, medan Sony lyckats betydligt sämre med sitt PlayStation Network.
Slutligen:
Nintendo kommer att erbjuda en utveckling av Wii med sin tabletkonsol Wii U. Microsoft kommer av allt att döma att fortsätta satsa på rörelsekänsligt spelande utan kontroll - säkert med en mer kraftfull Kinect som huvudprodukt. Sony måste erbjuda något som matchar och överträffar konkurrensen, inte enbart kopierar den. Annars kan PlayStation 4 mycket väl bli deras sista stationära konsol. Ty någonstans ska pengarna tas för att täcka upp för alla förlorade miljarder.
Etiketter:
ekonomi,
PlayStation 3,
PlayStation 4,
PlayStation Vita,
Sony