måndag 29 juli 2013

Vad erbjuder nästa generation?

Vi pratar ofta med lite drömsk blick om "nästa generation". Men vad innebär egentligen en ny generation spelkonsoler och spel annat än ny hårdvara, uppföljare och några nya varumärken (varav vissa snabbt kommer att falla i glömska)?

I flera generationer har vi hört utvecklare hävda att just den kommande konsolen, må det vara PlayStation 2 eller Xbox 360, är så avancerad och presterar så fantastisk grafik, att det är svårt att tänka sig att det kan bli mycket bättre. De har förstås fel varje gång, ty visst blir det bättre. Och spelen kommer att bli ännu snyggare, större och mer imponerande i framtiden. Men kommer de erbjuda något vi verkligen inte sett förr?

Virtua Fighter (1993).

Varje generation har fört något nytt med sig. Sega introducerade 3D-grafiken i sina arkadmaskiner. Virtua Racing var det första tredimensionella racingspelet, Virtua Fighter de första beat 'em up i 3D. Med Sonys PlayStation slog den tredje dimensionen igenom på allvar på konsol och Nintendo revolutionerade plattformsgenren för alltid med tredimensionella Super Mario 64. Vilket inte var så självklart som vi kanske kan tro - Sega hade byggt en konsol främst för 2D.

Med Dreamcast levererade Sega en kompetent onlinetjänst som fungerade med modemuppkoppling. Nu började folk koppla upp sig på konsol. Med Xbox tog Microsoft steget från smalband till bredband och introducerade också en inbyggd hårddisk, vilket varit standard hos Sony och Microsoft sedan dess. Xbox 360 inledde HD-eran som Nintendo sju år senare blev sist att hoppa på.

Xbox Live drog igång 2002.

Givetvis har vi under årens lopp även sett massvis av olika kontroller - mer eller mindre lyckade. Historiskt kommer vi förmodligen att se den sjunde generation vi nu är på väg att lämna bakom oss som rörelsekontrollernas och tillbehörens generation. Inte bara blev Wii ett kortvarigt men svårupprepat fenomen, spel som Guitar Hero och Rock Band fick oss att slänga ut tusenlappar på plastgitarrer och andra tillbehör för att rocka loss framför TV:n. Och sedan kom Kinect och rundade av viftandets generation.

Wii Sports satte igång trenden med rörelsekänsligt spelande.

I nuläget är det svårt att sia om vad som kommer att bli nästa generations stora grej. Månne är det snarare evolution och förfining av redan existerande koncept som väntar. Vilket gör mig lite fundersam. Vad är det egentligen PlayStation 4 och Xbox One ska erbjuda som vi inte redan har sett, om än i lite enklare form? Vi har visserligen Oculus Rift som doftar framtid, men den kommer att vara både för dyr och klumpig för att bli mainstream.

Oculus Rift är superhäftig, hävdar alla som prövat den.

Min gissning är att mycket kommer att handla om stora öppna världar, minimala laddningstider och ständiga onlineflöden. Genom molntjänster och en alltmer uppkopplad värld kommer vi få mer sömlösa upplevelser och sannolikt större connectivity mellan olika plattformar (smarttelefoner, surfplattor, konsoler). Vårt spelande kommer på så sätt förändras, om än inte i grunden.

Jag skulle önska ett större fokus på berättande i spel så att vi framför allt fick se fler välskrivna och riktigt bra berättelser. Men det lär dröja innan vi får se nästa generations BioShock Infinite och The Last of Us. Det dröjer vanligtvis innan de spel som senare definierar hela generationen behagar dyka upp. Tills dess får vi drömma vidare och fortsätta spela ungefär samma spel som vi spelat de senaste 20 åren.