söndag 16 december 2012

Krigets blommor


Jag är ingen stor älskare av den kinesiske regissören Zhang Yimous filmer. Mitt omdöme har varit att de är stilistiskt vackra men innehållsmässigt tomma. Hans 金陵十三钗, som fått namnet The Flowers of War i väst och bygger på Yan Gelings (严歌苓) bok, är dock något annat.

Filmen handlar om den japanska slakten av staden Nanjing 1937, men rör sig inte på slagfältet mer än i ett fåtal scener. Huvuddelen utspelas i en kyrka till vilken Christian Bales karaktär sökt sig. Bale tar rollen som präst i syfte att skydda ett gäng klosterflickor och sexarbetare undan de japanska soldaternas vilda sexuella våld som drabbar så många kvinnor och flickor.

Jag gillar Christian Bale. Har gjort det länge. Här gör han en nedtonad roll som inte ger någon Oscar. Men han har som alltid en stark närvaro.

Uppoffring är ett ledord i The Flowers of War. Den påminner på så vis en aning om Shooting Dogs, en blodig skildring av folkmordet i Rwanda (med John Hurt och Hugh Dancy). Och även om japanerna (förstås) utmålas som fullständigt bindgalna blir patriotismen i filmen inte så störande som jag hade väntat mig.

Filmen är grym och osminkad (även om just smink får en viktig roll i berättelsen) och bitvis jobbig att se. Men våldet känns aldrig spekulativt eller överflödigt som Tarantinos.

Zhang Yimou håller mig kvar ända till slutet. Det är en oerhört skickligt hantverk och i slutändan önskar jag att vi får se fler skildringar av 1900-talets stora krig signerade Zhang.

Stark.