Visar inlägg med etikett spelbranschen. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett spelbranschen. Visa alla inlägg

tisdag 9 februari 2016

GameTrailers lägger ned

Det kom oväntat. Internets kanske bredaste och bästa ställe för spelrecensioner och spelunderhållning, GameTrailers, lägger ned verksamheten. Med omedelbar verkan. Skittråkigt om du frågar mig.

Jag har inte följt allt som GameTrailers har sagt och gjort under de 13 år som sajten har funnits och expanderat. Men jag har sett The Final Bosman, njutit av riktigt bra videorecensioner och inte minst följt deras E3-sändningar.

Just GameTrailers E3-sändning blev klassisk i fjol när de helt flippade ur då Sony utannonserade The Last Guardian, Final Fantasy VII Remake och Shenmue III till PS4. Äkta känslor strömmade ut, och det var underbart att se.

Antalet kvalitativa spelsajter sjunker just nu. De konkurreras sannolikt ut av högljudda YouTube-fenomen. Jag hoppas att GameTrailers hädanfärd inte följs av ännu fler. Vi behöver både små och stora forum för diskussion, recensioner, granskning och nyheter. Med en personlig touch.

Jag kommer sakna GameTrailers för dess entusiasm och passion.

Ni kommer att vara saknade.

fredag 8 januari 2016

Spelförsäljningen i Japan nådde bottennivå under 2015


Den traditionella spelkonsolbranschen har krisat i Japan i flera år. Sedan Nintendo DS och Wii blev gamla och ersattes av nya plattformar har vi sett en stadig vandring nedåt i försäljning av både konsoler och spel.

Japanerna har inte slutat spela. De gör det bara inte på konsoler längre. Den mobila marknaden lever och frodas. Det ska dock sägas att nedanstående siffror inte inkluderar digital försäljning, och den går upp. Åtminstone i väst.

Trots detta finns det skäl att se statistiken som alarmerande. Det har nämligen aldrig tidigare sålts så få spel i Japan sedan mätningarna började för 26 år sedan. En indikation på att det är en nedgång även med digital försäljning är att konsolförsäljningen sjönk med 8,5 procent jämfört med 2014, som också var ett svagt år.

Topp 10 över sålda konsolspel i Japan 2015
01. Monster Hunter X - 2 441 977
02. Yo-Kai Watch Busters: Akaneko-dan / Shiroinu-tai - 1 965 202
03. Animal Crossing: Happy Home Designer - 1 282 880
04. Splatoon - 1 064 897
05. Dragon Quest VIII: Journey of the Cursed King - 864 865
06. Super Mario Maker - 674 194
07. Monster Strike - 636 709
08. Yokai Watch 2: Shinuchi - 625 223
09. Rhythm Heaven: The Best - 607 343
10. Fire Emblem Fates: White Kingdom/Black Kingdom - 538 669

Konsolförsäljning i Japan 2015
1. Nintendo 3DS (alla modeller) - 2 189 900
2. PlayStation 4 - 1 205 163
3. PS Vita (inklusive Vita TV) 959 342
4. Wii U - 820 304
5. PlayStation 3 - 188 207
6. Xbox One - 18 093

onsdag 2 december 2015

Xbox 360 – tio år senare


Xbox 360 lanserades den 22 november 2005 i Nordamerika. Vi i Europa fick vänta till den 2 december. Alltså i dag för exakt tio år sedan.

Microsoft verkar inte uppmärksamma detta nämnvärt. Förutom ovanstående bild på Facebook är det tyst. På Xbox.se handlar allt om Xbox One.

Men vi andra kan ju minnas. Xbox 360 var en fantastisk maskin. I mitt spelbibliotek finns många minnen från de senaste nio åren av mitt liv. Nedan är några få av dem.

5 favoriter

BioShock Infinite
BioShock var bra, men det tredje spelet i serien är ett mästerverk. Både vad gäller story, kontroll, art style, soundtrack – you name it.

Alan Wake
Remedys skräckis bjöd på en av den förra generationens allra mest stämningsfulla miljöer. En plågad författare som jagas av galningar i den nordamerikanska skogen var stekhett 2010. Alan Wake behöver få en uppföljare.

Halo 3
Det bästa Halo hittills. Det har jag insett nu. Kanske blir Halo aldrig bättre än när vi avslutade fajten 2007.

Project Gotham Racing 4
Serien som började som Metropolis Street Racer på Dreamcast blommade ut som Project Gotham Racing på Xbox. Det fjärde spelet innehöll även motorcyklar. Sällan har Shanghai varit så här vackert nattetid.

Sonic & All-Stars Racing Transformed
Sega-nostalgi och racingperfektion på samma skiva. Förmodligen det spel som de senaste åren snurrat allra mest i min Xbox 360. Ett mästerligt men utmanande spel vars hållbarhet egentligen är oändlig.

Det bästa spelåret någonsin?


Året närmar sig sitt slut. Själv sitter jag och njuter (njuter!) så mycket jag hinner av Rise of the Tomb Raider på kvällarna. Crystal Dynamics äventyrsepos har varit en positiv överraskning för mig på alla sätt.

När man tar en snabb titt på 2015 kan det framstå som ett av de bästa spelåren någonsin med releaser som Bloodborne, The Witcher III: Wild Hunt, Halo 5: Guardians, Fallout 4, en rad remasters av fantastiska spel, Just Cause 3, Forza Motorsport 6, Super Mario Maker, Splatoon, Star Wars Battlefront, nyss nämnda Rise of the Tomb Raider och givetvis en mängd uppföljare till de årliga spelserierna.

Jag har förstås inte spelat allt som släppts under året men kan glatt konstatera att det har varit ett bra spelår. Utan tvekan. Någon undrar om det rent av har varit ett av de bästa någonsin? Kanske ett av dem, ja. Men inte det bästa.

Minns 2007. Det var ett spelår som så här i efterhand framstår som närmast epokskapande. Då släpptes nämligen Mass Effect, Super Mario Galaxy, Halo 3, Half-Life: The Orange Box, BioShock, Uncharted: Drake's Fortune, Assassin's Creed, Colin McRae: Dirt och Crysis. Dessutom kom det första Call of Duty: Modern Warfare, som sedan dess etablerat en ny form av FPS i moderna miljöer efter åratal av andra världskriget som skådeplats.


Att så många nya varumärken, som dessutom etableras som mångåriga framgångar, släpps under ett och samma år är ovanligt. Halo 3 anses av många vara det bästa Halo-spelet någonsin. Jag instämmer i detta, även om det första Halo alltid kommer att vara speciellt för den nya mark det bröt där och då.

Super Mario Galaxy tog Nintendos största karaktär in i en ny era på Wii och lade grunden för Super Mario Galaxy 2, som av många anses som det bästa Mario-spelet någonsin.

Mass Effect var en början på en storslagen trilogi som kommer få en fortsättning på de nya konsolerna. Uncharted var en fantastisk frisk fläkt i ett i övrigt ganska dystopiskt spelutbud. Det fjärde (och sista) spelet i serien släpps nästa år. BioShock inledde en trilogi av fristående spel som nådde sitt crescendo i mästerliga BioShock Infinite 2013. Och Assassin's Creed blev så framgångsrikt att Ubisoft beslöt göra det till en årlig serie. Hittills har det släppts över 20 uppföljare och spin-offs.

Även om 2015 har varit ett bra spelår kommer det inte riktigt i närheten av 2007. Året då vi såg varumärken födas, varumärken som sedan blev till några av spelhistoriens mest framgångsrika spelserier.

Nates äventyr började 2007.

måndag 16 november 2015

Video Game Awards nomineringar


Varje år nominerar Video Game Awards årets prestationer i spelvärlden. Allt från årets utvecklare till bästa multiplayer, bästa indiespel och givetvis årets spel alla kategorier.

Det är lite problematiskt att nomineringarna kommer i god tid innan året ens är slut. Detta gör att spel som Rise of the Tomb Raider, Star Wars Battlefront och Just Cause 3 inte ens är med. Det blir märkligt. Året har ju tolv månader, inte tio.

Nedan finner ni i alla fall de nominerade spelen i varje kategori. Personligen saknar jag Tearaway Unfolded både i kategorin "game of the year" och "best art direction". Men att Ori and the Blind Forest finns med i flera kategorier är åtminstone lite uppmuntrande.

Game of the Year
• Bloodborne
• Fallout 4
• Metal Gear Solid V: The Phantom Pain
• Super Mario Maker
• The Witcher III: Wild Hunt

Developer of the Year
• Bethesda Game Studios
• CD Projekt Red
• From Software
• Kojima Productions
• Nintendo

Best Multiplayer
• Call of Duty: Black Ops III
• Destiny: The Taken King
• Halo 5: Guardians
• Rocket League
• Splatoon

Best Indie Game
• Axiom Verge
• Her Story
• Ori and the Blind Forest
• Rocket League
• Undertale

Best Narrative
• Her Story
• Life is Strange
• Tales from the Borderlands
• The Witcher III: Wild Hunt
• Until Dawn

Best Art Direction
• Batman: Arkham Knight
• Bloodborne
• Metal Gear Solid V: The Phantom Pain
• Ori and the Blind Forest
• The Witcher III: Wild Hunt

Best Score or Soundtrack
• Fallout 4
• Halo 5: Guardians
• Metal Gear Solid V: The Phantom Pain
• Ori and the Blind Forest
• The Witcher III: Wild Hunt

Best Performance
• Ashly Burch - Chloe Price (Life is Strange)
• Doug Cockle - Geralt (The Witcher III: Wild Hunt)
• Mark Hamill - The Joker (Batman: Arkham Knight)
• Camilla Luddington - Lara Croft (Rise of the Tomb Raider)
• Viva Seifert (Her Story)

måndag 5 oktober 2015

Sony öppnar onlinebutik för svenska kunder


Sedan länge har Sony haft en onlinebutik för kläder och prylar med speltema. Nu blir den tillgänglig även i Sverige samt i 16 andra europeiska länder.

Butiken heter PlayStation Gear och har än så länge inte ett särskilt imponerande utbud. Dessutom finns det redan gott om onlinebutiker som säljer spelrelaterade kläder, muggar, nyckelringar, kepsar och mycket annat.

För den som är intresserad att ta en titt hittas svenska PlayStation Gear här.

söndag 27 september 2015

Phil Spencer tar upp kampen mot konsolkriget


"Konsolkrig" är ett begrepp som har existerat i 25 år. Det beskriver en situation där företag slåss mot varandra på en marknad och där hängivna kunder slåss sinsemellan. Det är således egentligen inte mer "krig" än när Samsung tävlar mot Apple eller BMW konkurrerar mot Toyota.

Men konsolbranschen har historiskt varit lite speciell med öppna hån och dissningar mellan aktörerna. Därtill har det länge funnits och finns fortfarande omutbara företrädare för alla konsolformat som stenhårt håller på "sin" konsol. Fans kallar de sig själva, fanboys av andra.

Xbox-chefen Phil Spencer berättar i en intervju med GameSpot att han tycker att konsolkriget är "osmakligt". Gissningsvis har han i sin position sett och hört mer från fanboys än han skulle önska. Utåt brukar konsoltillverkarna kalla fanboysen för "passionerade spelare". En vänlig omskrivning av "högljudda rövhål" i vissa fall.

Men egentligen vill nog ingen vara utan dem. Det är dessa som alltid står först i kön när en ny konsol släpps. Det är dessa som försöker övertala andra att köpa just den där konsolen, vilket förstås är positivt för företaget som släpper den. Samtidigt finns en baksida.

Spencer är kritisk mot företeelsen som sådan och den polarisering den skapar:
Det handlar mer om vilken plastbit jag äger än vilka spel jag spelar. Det handlar mer om att någon annan misslyckas än att det jag älskar lyckas. Jag tycker inte att det är en bra situation för vår industri.
Nu kan man ju hävda att Spencer är kritisk mest för att Microsoft får stryk av Sony. Men jag tror att det ligger mer i hans ord än bara avundsjuka. Han ser bredare på industrin än så, och Spencer är själv gamer och därmed en del av ett spelcommunity precis som vilken annan spelare som helst.

Till viss del tror jag att branschen mår bra av passionerade fans. Men när man ser hur vissa beter sig mot andra på nätet bara utifrån vilken spelkonsol denne äger, är det lätt att misströsta. Och visst blir fanboyism ibland rent kontraproduktiv. I synnerhet Nintendo verkar ha fans som är redo att acceptera vad som helst, vilka beslut som helst, till vilka priser som helst, bara för att det är Nintendo. På detta sätt kan jag tycka att konsumenten skjuter sig själv i foten. Det är lite som att acceptera rost på sin nya bil bara för att det står "Volvo" eller "Audi" på den.

Spencer vill aktivt bekämpa denna sorts fanboyism, och det är jag helt med på. Ett sätt att göra det är att som chef undvika att polarisera utan i stället tala gott om konkurrenterna när tillfälle ges, låta sig bli fotograferad med värsta konkurrenten och så vidare. Här har Spencer varit ett föredöme (som synes när han låter sig bli fotad med tidigare PlayStation-chefen Jack Tretton på bilden ovan), och Sony har faktiskt följt efter.

Vi har sett något smått unikt ske de senaste åren - bittra konkurrenter gratulerar varandra på Twitter efter en lyckad lansering, presskonferens på E3 eller dylikt. Detta hade varit otänkbart för bara 10 år sedan. Men så har både Xbox och PlayStation fått nytt ledarskap sedan dess. Och branschen har väl mognat lite till.

I slutändan handlar det förstås om att tjäna pengar, för både Sony, Microsoft och Nintendo. Men alla vinner på en bransch som är öppen och välkomnande.

tisdag 9 juni 2015

Game i konkurs


Efter ett meddelande förra veckan om att återförsäljaren Game i Sverige satts i rekonstruktion står det nu klart att företaget försätts i konkurs.

Det fördes förhandlingar om försäljning av bolagets 32 butiker runt om i landet, men det sprack. Därför blir det konkurs och samtliga butiker kommer försvinna - om nu inte konkursförvaltaren lyckas hitta någon som vill köpa dem ur konkursboet.

Genom konkursen försvinner en av de stora återförsäljarna av både nya och begagnade spel i Sverige. Vilket förstås är tråkigt om än inte oväntat.

Konkurrensen från både näthandeln och breda butiker som Webhallen är mördande. Game var helt enkelt för dyra. Då hjälper det föga med bra service och kunnig personal. Tyvärr. Frågan är hur länge GameStop ska hålla ut.

Allt, både spel och konsoler, säljs ut till halva priset med början i dag. Läge att fynda, alltså.

måndag 6 april 2015

Nintendos usla YouTube-policy


Den bästa reklam ett spel kan få är en tidig videorecension på YouTube, gjord av en respekterad person med många följare, som ger ett högt betyg. Eller bara en spelsession som visar hur roligt man kan ha med spelet.

Detta räcker för många för att köpa det då det finns en tillit mellan vissa YouTube-profiler och många spelare. YouTube är ett utmärkt medium för att dela spelupplevelser.

Nintendo ser det inte riktigt så. Företaget kräver nämligen 40 procent av alla inkomster som YouTube-användare får genom att dela upplevelser från deras spel. Annars ombeds man plocka ned materialet. Detta har upprört många.

Den senaste i raden som valt att sluta dela videor med innehåll från Nintendo är "Angry Joe". Nintendo krävde att han skulle plocka ned en film i vilken han och tre kompisar spelar Mario Party 10. Angry Joe är upprörd:
It's not enough that I went out and bought a 300 dollar Wii U console. It's not enough that I bought four Pro controllers [for] 50, 60 bucks a piece, it's not enough that I bought four 40 dollar Wiimote controllers, it's not enough that I bought 4+ games for the system and spent maybe 900 dollars [in total]. That's not enough for Nintendo. What's enough for Nintendo is also monetizing any time your share content with anybody else.
Han kommer inte dela fler filmer med Nintendo-innehåll. Detta är Nintendos förlust. Angry Joe har två miljoner följare och hans film om beslutet att sluta dela filmer med Nintendos spel har redan setts av över en halv miljoner. Bra reklam för Nintendo? Inte direkt.


Man kan tycka att reklam av detta slag skulle betraktas som guld värd av spelbolagen. Men Nintendo tycker inte det. De vill i stället ha betalt för allt och erbjuder sitt eget "Nintendo YouTube Creators Program". Nintendo beskriver detta som ett generöst program som "ger dig en del av inkomsterna" från Nintendos varumärken - trots att det alltså är fråga om filmer som Nintendo inte har skapat.

Det är smärtsamt uppenbart att Nintendo alltför ofta lever kvar i det glada 90-talet. Det bådar inte särskilt gott för företagets framtida konsoler.

torsdag 12 februari 2015

Sony behöver inte vinna


Branschanalytikern Michael Pachter hävdar i en intervju angående striden mellan Sony och Microsoft, att företagen har olika approacher till det så kallade konsolkriget.

Sony, menar Pachter, bryr sig egentligen inte om att sälja flest konsoler, det som alla som följer branschen brukar kalla att "vinna". De vill först och främst tjäna pengar. Microsoft, å den andra sidan, är mer fokuserade på att vinna (vilket måste göra det frustrerande att de aldrig lyckas).

Detta är en ganska självklar analys. Sony som bolag befinner sig i ett besvärligt ekonomiskt läge sedan lång tid tillbaka. De enda delen som egentligen går riktigt bra är PlayStation. Dess betydelse för Sony växer i takt med att vinsterna ökar och att bolaget börjar skala bort förlusttyngda delar.

Microsoft är i en annan sits. Företaget som helhet är ytterst lönsamt, Xbox är det inte. Men för dem är Xbox, tror jag, ett sätt komma närmare ungdomar och köpstarka konsumenter. Genom att lansera tjänster via Xbox ökar chansen att kunderna även ska prova dessa tjänster på andra produkter. Microsofts vision är säkerligen att Xbox-kunder ska uppleva att steget till att även köpa en Surface-platta och en Windows-telefon ska bli mindre. Hittills har denna strategi inte riktigt burit frukt.

Så ja. Sonys och Microsofts ingångar i branschen skiljer sig åt. Microsoft kan förlora miljarder på Xbox utan att det rubbar bolagets finansiella status ett dugg. Sony behöver tjäna pengar på PlayStation, vilket de nu också gör, för att fylla de hål som andra verksamheter gräver.

Därför tror jag inte vi kommer få se ett race mot botten vad gäller priset på Xbox One och PlayStation 4. Sony lär inte matcha Microsofts prissättning om de inte är tvungna. Räkna därför med att PS4 kommer kosta 399 dollar ett tag till.

Läs hela intervjun med Pachter här.

måndag 5 januari 2015

2015 i kristallkulan

Det nya året kommer att bjuda på mycket för den spelintresserade. Men vad, hur och när? Det har blivit dags att titta djupt i kristallkulan...


PS4 behåller greppet
Microsoft sålde finfina 1,2 miljoner Xbox One-konsoler i USA i november, vilket innebar seger. Snart vet vi hur det gick i december, och det är inte osannolikt att de vann även den månaden. Nu i januari är dock rean över. Priset höjs till 399 dollar igen vilket kommer förändra läget. Xbox One har ett brett tredjepartsstöd, men Microsoft har inte ett enda stort exklusivt spel under hela våren. Sony har en hel bunt. Det börjar med The Order: 1886 redan i februari.

Jag tror att PS4 kommer behålla greppet mot Microsoft under 2015 och ha ett säljglapp på 20-30 procent under helåret. Hösten till Xbox One ser bra ut, men det är många månader dit.

Digital försäljning fortsätter att växa
Detta är ingen vågad gissning givet hur utvecklingen har varit. Men vi kan räkna med att den digitala försäljningen av spel fortsätter att växa på den fysiskas bekostnad. Frågan är när det stora skiftet sker - när digital distribution blir större än den fysiska. Ju större den blir, desto mindre relevant blir också försäljningssiffrorna som oftast inte inkluderar nedladdade versioner. Och desto närmare kommer vi den tid då skivor som lagringsformat försvinner.


VR-hjälmarna misslyckas
Konkurrensen sten benhård ut redan från start. Ett flertal företag kommer lansera sina virtual reality-glasögon eller -hjälmar under året. Facebooks Oculus Rift, Sonys Project Morpheus, Samsungs Galaxy Gear VR är tre. Det ryktas att även Microsoft ska visa upp någonting snart. Samsung VR-hjälm har redan lanserats lite i skymundan (pris: 370 dollar).

Men även om VR är coolt är frågan om det räcker för att bli kommersiellt gångbart, i synnerhet inom spelbranschen. Tekniken är inte hundraprocentig än. Hjälmarna kommer inte bli jättebilliga och det återstår att se hur pass bra spel som kan erbjudas en vanlig konsument som har för vana att spela i ett trångt vardagsrum som inte tillåter yviga rörelser. Jag tror att de kommer att sälja hyfsat utan att betraktas som kommersiellt framgångsrika. VR är alltså inte nästa stora grej.

Wii U fortsätter att sjunka
2014 skulle bli det stora året för Wii U. Med releaser av Mario Kart 8 och Super Smash Bros. var det upplagt för en rejäl försäljningsökning, resonerade många. Jag ifrågasatte detta, delvis mot bakgrund av att inte ens Super Mario himself lyckades vända skutan 2013.

Nu vet vi att Mario Kart 8 blev ännu en i raden av försäljningssuccér som inte lyckades öka intresset för Wii U. Därmed har Nintendo slut på ammunition. 2015 kommer de släppa Mario Party 10, Mario Maker, nya Splatoon och ett antal gulliga plattformsäventyr. Inget som lockar. Xenoblade Chronicles X är främst en japansk angelägenhet.

Den största lanseringen är The Legend of Zelda, men min magkänsla säger att det kommer försenas. Mer och mer av Nintendos tid och tankeverksamhet kommer dessutom att ägnas åt den konsol som ska ersätta Wii U (senast 2017).


Zelda försenas
Det finns huvudsakligen tre argument för att Zelda kommer att skjutas fram till 2016. Förseningar av AAA-spel tillhör vardagen. Nintendo är kända för att inte släppa hafsverk utan ta den tid som krävs för att färdigställa sina spel. Dessutom tyder de kommentarer vi hittills fått om spelutvecklingen kombinerat med Nintendos ovana vid HD-grafik på att det är en bra bit kvar.

Ett annat skäl är att 2016 är ett svart hål i spelväg. Nya och ev. redan påbörjade spelprojekt lär flyttas över till den nya plattformen (spel tar flera år att utveckla), men Nintendo har lovat att Zelda ska komma till Wii U. Någonting behövs under 2016 innan den nya konsolen släpps. Zelda kan fylla det hålet.

En slimmad Xbox One
Microsoft har aldrig varit kända för att släppa väldesignade prylar. Den första vita modellen av Xbox 360 är väl det närmaste de kommer en lyckad design (även om den var stor). Xbox One är inte stor. Den är gigantisk. Detta räknar vi med kommer att åtgärdas med en ny modell. E3-mässan i juni vore ett utmärkt tillfälle att visa upp en mindre och lite snyggare konsol. Det kan bara bli bättre.

PS4 fortsätter att misslyckas i Japan
Det är inte bara Wii U som har det kämpigt på den japanska marknaden. PS4 går inte ett dugg bättre. Sony har varit knapphändiga i sina kommentarer, men de lär inte ha gett upp hoppet riktigt än. Det som behövs är fler spel som riktar sig specifikt till den japanska publiken. Men även med dessa tror jag inte PS4 kommer att bli särskilt framgångsrik i sitt hemland. Marknaden har helt enkelt sprungit förbi konsolerna där.


The Division blir en besvikelse
Åter igen magkänsla, men jag får lite Watch Dogs-vibbar av Ubisofts shooter. Ett spel som vill väldigt mycket men som Ubisofts vana trogen inte riktigt lyckas leva upp till de högt ställda ambitionerna. Förbered dig på att The Division kommer bli ett rasande snyggt men väldigt traditionellt spel som snabbt faller i glömska.

Rare visar upp nytt spel
Microsofts gamla miljardinvestering Rare har mest sysslat med Kinect-spel de senaste åren. Nu har de dock lagt Kinect Sports åt sidan för att syssla med något helt annat. Xbox-bossen Phil Spencer säger sig ha spelat Rares senaste spel. Vi vet absolut ingenting om det, men jag räknar med att vi får en första glimt på E3.


De äldre konsolerna överges
Ubisoft har sagt att de inte planerar några fler Assassin's Creed till PlayStation 3 och Xbox 360. Från och med nu fokuserar de helt och hållet på den nya generationens konsoler. Fler utvecklare lär följa efter och lokalisera sina resurser till de nya plattformarna. Det betyder inte att de som bara äger de gamla trotjänarna helt kommer lämnas åt sitt öde. Vi lär även fortsatt se de nya utgåvorna av FIFA och NHL. Men inte så mycket mer. Den rekordsnabba försäljningen av PlayStation 4 och Xbox One har påskyndat övergången. Efter bara ett år finns över 25 miljoner potentiella kunder.

Ingen hör någonting om konsolerna i Kina
Microsoft lanserade Xbox One i Kina i september, Sony släpper PS4 pch PS Vita den 11 januari. Efter rapporterna om att Microsoft sålt 100 000 konsoler den första dagen har det varit knäpptyst. Snart är det alltså Sonys tur, och även om PS4 är billigare än Xbox One har jag svårt att se att den kommer få ett stort genomslag i Kina. En talande tystnad kommer prägla Sonys och Microsofts lanseringar.

Androids betydelse växer
Vi har redan sett ett flertal försök att släppa 100-dollarskonsoler med Android. Ingen har lyckats få ett genomslag hittills, men det hindrar inte nya från att försöka. Konceptet är smart eftersom Android finns i både smartmobiler och surfplattor och cross-buy av appar och spel är möjligt. 2015 kommer säkert bjuda på fler lanseringar av billiga och alltmer kraftfulla tusenkronorskonsoler som drivs med Android. Men för att verkligen lyckas attrahera kunder behövs nog en stor och välkänd aktör som Samsung.
Android är en alltmer attraktiv plattform för spel.

måndag 17 november 2014

Om normkritisk märkning av spel


Dataspelsbranschen har fått pengar av Vinnova för att inleda en förstudie om förutsättningarna för en normkritisk märkning av TV- och datorspel i Sverige.

Detta kan ses som ett led i att ta ställning för mångfald och motarbeta hat och hot i branschen (något jag skrivit om här).

Men jag ser det också som ett symptom på något större i samhället, nämligen dels behovet av att sätta varningsetiketter på precis allting, dels en strävan efter en politiskt korrekt kultur. Det sistnämnda är en oroväckande utveckling.

Det finns redan en åldersmärkning samt en märkning som markerar om spelet innehåller fult språk, våld, sex, droger och så vidare. Det är lite oklart vilka effekterna har blivit. Min gissning är: inga alls. Förutom att det känns bra att "varna" för presumtivt "olämpligt" innehåll, och att vi tror oss skydda barnen på detta sätt (i grund och botten handlar det emellertid om att ta ett föräldraansvar, inte att titta på etiketter).

Till detta vill alltså somliga lägga en "normkritisk" märkning, vilket vi redan nu kan begripa kommer handla om hur kvinnor framställs och hur minoriteter behandlas i spel. Det är ännu oklart hur märkningen skulle kunna se ut - om alla spel i Sverige ska ges en märkning eller om utvecklare som skapar normkritiska och "korrekta" spel ska kunna använda en särskild logo i marknadsföringen.

Jag ifrågasätter behovet av en dylik märkning och oroas lite över de långsiktiga effekterna av den. Jag tror inte att spelutvecklare kommer att påverkas särskilt mycket - inte generellt. Det är fortfarande pengar som talar, och de spel som säljer bäst är faktiskt de allt annat än politiskt korrekta GTA och Call of Duty.

Däremot finns en risk för att bevakningen av branschen kommer att politiseras. Att genusperspektiven får ett allt större utrymme på bekostnad av mer relevant innehåll. Detta ser vi redan på vissa håll.

Allt är inte politik. Men allt kan bli politik om man vill. Tyvärr verkar alltfler vilja politisera spelbranschen och dess uttryck.


I framtiden?