fredag 3 februari 2012

Svensk dynga

Jag gick på det. Att Sommaren med Göran skulle vara en rolig och lite småintelligent svensk komedi. Det var den nu inte. Det var en medelmåttig film som bjöd på ett fåtal skratt. Efteråt undrade jag om det var en komedi jag sett eller bara ett lite fnissigt drama. Många kände nog likadant.

Men oj, vad många som gick och såg Peter Magnusson fumla runt i Stockholm som den kärlekstörstande Göran. Nu är det dags för nästa film med Magnusson - En gång i Phuket. Det är sommar med Göran igen, fast denna gång heter Göran Sven i stället och denna gång utspelar sig alltså historien i Thailand. Annars är det samma historia en gång till. Och skämten är om möjligt ännu glesare och mer förutsägbara.

Det är inte så att svensk film per automatik är dålig. Det finns till och med bra svenska komedier, men då krävs det duktiga manusförfattare som Peter Dalle (eller för all del Lasse Åberg en gång i tiden) som förmår lyfta nivån över killen-som ramlade-i-vattnet-standarden. Dalle är genial, Åberg är (var) duktig. Peter Magnusson tar den enkla förutsägbara vägen. Och då spelar det ingen roll att jag egentligen gillar David Helenius.



David Hellenius som strandraggare i tanga - svensk humor på topp.