Jag har varit inne på detta flera gånger, bland annat i bloggposten om olycklig (spel)kärlek. Det är ett mycket säkrare kort att släppa uppföljare i en redan omtyckt spelserie än att ge sig ut på okänt hav med ett för spelvärlden okänt varumärke.
Gareth Wilson, tidigare vid nu nedlagda studion Bizarre Creations, uppmärksammade problemet vid en konferens i Brighton nyligen. Ett av studions sista spel, Blur, sålde dåligt. Det var ett racingspel som blandade arkadracing och Mario Kart-liknande vapen, en udda mix som Wilson beskrev som "bacon med cornflakes". Det blev svårt att hitta målgruppen för spelet. Sannolikt bidrog dock även en för sen release till fiaskot.
Det senaste året eller så har vi sett en rad nya spel misslyckas kommersiellt: Alan Wake, Singularity, Vanquish, Bulletstorm och Enslaved fick alla bra eller väldigt bra kritik men gjorde inget större avtryck på försäljningslistorna. Med den mångmiljoninvestering som ett spel innebär i dag duger det helt enkelt inte att ligga topp 10 någon vecka för att ge pengarna tillbaka.
"Något har gått väldigt fel i den brittiska spelindustrin", tycker Wilson, och tillägger att mycket handlar om timing. Vi har nu överlappande spelgenerationer. Wii är på nedgång och vi inväntar Wii U. Samtidigt har generationen nått så pass långt att vi närmast tar för givet att Microsoft och Sony kommer att visa något om sina kommande konsoler nästa år. Att lansera helt nya franchises då är mycket vanskligt.
Detta gör att utvecklarna väntar. Om spel som Alan Wake eller Enslaved hade släppts som lanseringsspel till Xbox 360 eller PlayStation 3, eller åtminstone under konsolernas första år, hade försäljningssiffrorna kanske sett helt annorlunda ut.
Enslaved hyllades av kritikerna men ignorerades av köparna.