Kriget såg ut att bli långvarigt. Men plötsligt släppte Warner, som stött båda formaten, bomben: De meddelade att de enbart skulle släppa sina filmer på Blu-ray. I februari 2008 kastade Toshiba in handduken. HD DVD dog snabbt och var under några år ett format för entusiaster (undertecknad inkluderad).
Kampen mellan de två formaten bidrog säkerligen till att försena HD-formatets etablering vid sidan om DVD. Något försenat kunde Blu-ray dock ta upp kampen mot världens mest populära filmformat. Men hur har det gått sedan dess? Och vilken framtid har egentligen det blå filmformatet?
Skeptikerna har varit många sedan 2008. En av dem är Anthony Wood, chef för Roku. Han menar att Blu-ray är ute om fyra år.
Wood talar i egen sak eftersom han representerar en annan produkt än Blu-ray, men tankarna är inte unika. De nedladdnings- och strömningstjänster som i dag erbjuds på allt fler plattformar är en tuff konkurrent mot både DVD och Blu-ray.
Blu-ray har inte slagit ut DVD än. Långt därifrån. Under 2012 har Blu-ray haft en marknadsandel på runt 30 procent i USA (med vissa variationer från månad till månad, oftast lägre). Blu-ray ökar och DVD minskar jämfört med året före, men det går långsamt. Snart fem år efter segern över HD DVD har Blu-ray alltså en knapp tredjedel av marknaden. Det måste vara betydligt mindre än bland andra Sony föreställt sig och kan inte betraktas som annat än ett fiasko.
Nu har vi ändå bara nämnt marknaden med fysiska filmformat. Lägg därtill alla som numera ser sina filmer via tjänster som Netflix (som blivit jättestort i USA och nu håller på att erövra resten av västvärlden) och problemet blir än tydligare.
Filmfantaster lär fortsätta att köpa sina filmer på Blu-ray. Det är trots allt fantastiskt att se The Dark Knight Rises eller Mission: Impossible - Ghost Protocol i äkta HD. Udda releaser kan fortfarande köpas på DVD. Sådana som jag vill ha filmen i hyllan, inte på en hårddisk. Men vi är i minoritet.
Allt tyder på att Blu-ray inte ersätter DVD utan lever sida vid sida på vägen utför. Om det sker 2016 som Anthony Wood tror eller något senare är i sig ointressant. Själv hoppas jag att vi filmälskare kan få köpa våra filmer på skiva i betydligt fler år framöver.
