måndag 11 november 2013

Spelare ett gnälligt släkte?


Skit ska skit ha, brukar det heta. Men frågan är om vi spelare inte är lite väl generösa med vårt skitkastande ibland.

Det finns nog få grupper som är så svåra att tillfredsställa som vi så kallade corespelare. Det senaste företaget att få smaka på sleven är Microsoft, som bokstavligt talat befunnit sig i en virvelstorm av invektiv det senaste halvåret.

Men det är lite kluvet. Å ena sidan verkar vi nöja oss så länge vi får uppföljare till redan omtyckta spelserier. Nintendo kan utveckla hur många Mario Kart och Super Mario som helst utan att vi ledsnar. Ubisoft mjölkar Assassin's Creed så att man nästan häpnar. Och så fort vi ser en ny bild av Master Chief blir vi lite våta.

Å andra sidan hänger vi upp oss på detaljer. Call of Duty: Ghosts i 720p till Xbox One har utmålats som ett gigantiskt misslyckande för Microsoft. När samma företag skickar med FIFA 14 gratis till alla som förbokar Xbox One i Europa klagar somliga över att de inte vill ha just det spelet. Och om Xbox One erbjuder färre inspelningsminuter än PS4 är den doomed.

Samtidigt tenderar vi att hela tiden blicka bakåt och minnas hur otroligt bra det var förr i tiden (vilket vi förmodligen inte tyckte där och då). Som om generationen före den pågående alltid var lite bättre. Sannolikt har det mer att göra med att nostalgins skimmer förblindar oss.

Ty allt har faktiskt blivit lite bättre genom åren. När jag upplevde helt magiska ögonblick i Phantasy Star Online till Dreamcast gjorde jag det på en skakig modemuppkoppling som kopplade ned med jämna mellanrum och tvingade mig att ringa upp igen. Dessa problem är sedan länge historia. Men kanske minns vi dessa småproblem med samma nostalgiska känslor som vi minns gamla bilar som krävde lite extra kärlek och specialknep för att starta. Alla vet väl att bilar var bättre förr?

Jag skulle vilja hävda att spelföretagen, såväl de tre giganterna som de fristående spelutvecklarna, i dag är mer lyhörda för konsumenternas önskemål än tidigare. Sonys och Microsofts försök att trumfa varandra genom att erbjuda gratisspel och bättre tjänster är ett tecken på att marknaden har mognat och att konkurrens faktiskt fungerar. Vi corespelare borde försöka se helheten i stället för att fastna i detaljer.

Ibland finns dock väldigt goda skäl att bli upprörd och besviken. Microsofts plan att frånta oss spelare våra grundläggande konsumenträttigheter föll platt tack vare att vi corespelare slog näven i bordet så att porslinet krasade. Nintendo har rättmätigt kritiserats för att erbjuda ett OS segt som sirap och ligga långt efter Sony och Microsoft vad beträffar smidiga onlinelösningar. Och Sony har kunnat förbättra PSN tack vare att de kritiserats för dess brister.

Men ofta känns kritiken och gnället mer ryggmärgsmässigt och instinktivt än välgrundat och nyanserat. Jag hoppas att vi inte håller på att utvecklas till spelbranschens egna små Janne Jofessons med samma höga tonläge i alla frågor.